Syftet med föreliggande studie var att undersöka relationer mellan subjektivt välbefinnande, optimism och copingstrategier. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnor angående dels vilka copingstrategier som används, dels skillnader i sambandet mellan copingstrategier, optimism och subjektivt välbefinnande. Studien var baserad på ett stickprov med 106 studenter på grundnivå i olika ämne vid en högskola. Kortversioner av frågeformulären som mäter copingstrategier, optimism och subjektivt välbefinnande delades ut och besvarades enskilt. En multipel korrelationsanalys visade på en modell i vilken coping och optimism förklarade 20% av variansen i subjektivt välbefinnande.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande bland svenska ungdomar. Hänsyn togs till ålder och kön togs när 142 elever enkäterades på en gymnasieskola. En bivariat analys gjord med Pearsons korrelation visade att det fanns ett starkt samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande. Vidare visade en multiple variansanalys (MANOVA) att det fanns signifikanta könsskillnader gällande subjektivt välbefinnande, men inte global självkänsla. Med multipel regressionsanalys (MRA) kunde det slås fast att kön hade ett samband med subjektivt välbefinnande, medan självkänsla kunde prediceras utifrån ålder.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt välbefinnande och olika former av sociala relationer bland gymnasieungdomar, om det finns någon könsskillnad samt vilken form av relationer som påverkar subjektivt välbefinnande mest. Studien innefattade 36 gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till föräldrar, lärare samt vänner. Studien visade på ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt välbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt välbefinnande förelåg. Olika former av sociala relationer visade på positiva samband i subjektivt välbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero på att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonåren..

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper och subjektivt välbefinnande. Totalt deltog 108 stycken högskolestudenter, (58 kvinnor och 50 män). Deltagarna besvarade fyra enkäter som mätte optimism, personliga mål, personlighetsegenskaper utifrån fem-faktor modellen samt subjektivt välbefinnande. En multipel regressionsanalys visade att optimism, neuroticism och samvetsgrannhet förklarar 43.1% av variansen i välbefinnande. Det förelåg ett indirekt samband mellan subjektivt välbefinnande och variablerna kognitiva närmande mål, extroversion och trevlighet, vilket tyder på att de medieras av variablerna i regressionsmodellen.

Subjektivt välbefinnande handlar om människors upplevelser av sitt eget liv, enligt deras egen subjektiva värdering av sitt liv. Studiens primära syfte var att undersöka sambandet mellan självkänsla, stress och subjektivt välbefinnande hos svenska högskolestudenter. Könsskillnader, nedlagd studietid och åldersskillnader undersöktes även i relation till subjektivt välbefinnande. Syftet undersöktes utifrån fem hypoteser och en frågeställning. Totalt delades 139 enkäter ut till studenter vid en mellanstor högskola i mellersta Sverige.

Tidigare forskning har funnit samband mellan självkänsla och olika hälsotillstånd. Forskning har även påvisat att personer med låg självkänsla förklarar misslyckanden med hjälp av inre faktorer till skillnad från personer med hög självkänsla. Detta kan påverka graden av välbefinnande. Syfet med föreliggande studie var att undersöka hur bassjälvkänsla, kompetensbaserad självkänsla samt attributionsstil predicerar subjektivt välbefinnande. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på 132 gymnasieungdomar.

Dokumentärfilm är en berättarform som berättar verkligheten och om olika fenomen samt om olika människors verklighet. Rapporten handlar om hur subjektiv berättarteknik fungerar i praktiken och hur jag som producerat dokumentärfilmen tänkt i produktionen..

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs ? = ,926 respektive ? = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel.

Subjektivt välbefinnande är en del av den positiva psykologin och utgår ifrån människors subjektiva bedömning av hur nöjda de är med sitt liv. Forskning inom området har visat att god livskvalitet har betydelse för högre grad subjektivt välbefinnande och andra studier relaterar till betydelsen av bra självkänsla. Studien undersökte hur gymnasieelevers kön, självkänsla och livskvalitet står i relation till subjektiva välbefinnandet. 92 elever deltog, varav 44 var män. Enkäten bestod av The PANAS scale, Satisfaction With Life Scale, The Self-esteem scale och Life Satisfaction Questionnaire.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare.Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränareMetodStudien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi.ResultatVid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären.

Syftet med studien var att undersöka om optimism och val avcopingstrategier påverkar det subjektiva välbefinnandet hosuniversitetsstudenter, samt om graden av optimism har en betydelse.144 studenter deltog i en enkätundersökning via ettbekvämlighetsurval. De väletablerade mätinstrumenten Brief COPE,LOT-R samt SWLS användes. En stegvis multipel regressionsanalyssamt oberoende t-test utfördes i SPSS. Resultatet visade att optimismoch val av copingstrategier påverkade subjektivt välbefinnande, samtatt högre optimism associeras med högre välbefinnande ochemotionsfokuserade copingstrategier. Vidare visade resultatet attdysfunktionella copingstrategier användes i högre utsträckning avstudenter med låg optimism.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka det subjektiva välbefinnandet hos elittränare i fotboll och deras strategier för att känna subjektiva välbefinnande samt om tränarnas upplevelse av att subjektivt välbefinnande påverkar prestationen som tränare.Frågeställningarna är: - hur upplever elittränarna sitt subjektiva välbefinnande - har elittränarna någon strategi för att känna ett subjektivt välbefinnande och hur är denna strategi i så fall är utformad - upplever elittränarna att det subjektiva välbefinnandet påverkar deras prestation som tränareMetodStudien är en tvärsnittsstudie där både kvantitativ metod och kvalitativ metod har använts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfälle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkät med fyra frågeformulär (två om subjektivt välbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om återhämtning) samt en fråga om de har en strategi för välbefinnande och hur ofta de i så fall använder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstränare och två öppna frågor i enkäten. Intervjuerna innebar en fördjupning av tränarens uppfattning om subjektivt välbefinnande och prestation samt tränarens strategi för att känna välbefinnande. De två öppna frågorna var hur tränarens prestation påverkas av hur han mår och att de tränare som hade strategi för sitt välbefinnande beskrev sin strategi.ResultatVid tidpunkten för denna studie uppvisar nästan hälften av tränarna ett lågt resultat i antingen något av de två frågeformulär som rör subjektivt välbefinnande eller i båda frågeformulären.

Amerikanska studier har funnit positiva samband mellan tro och lycka och mellan tro och subjektivt välmående. Föreliggande studie undersöker om dessa resultat även kan gälla i Sverige. Tre frågor undersöktes: 1) Skattar sig troende som lyckligare än andra, på den enskilda variabeln lycka? 2) Vilka variabler förklarar variationen i den självskattade variabeln lycka, för troende samt för en kontrollgrupp? 3) Bidrar aktiv tro till en högre upplevelse av subjektivt välmående? En grupp på 51 troende och en kontrollgrupp bestående av 50 körsångare deltog i en enkätstudie. Troende skattade sig signifikant högre i variabeln lycka än kontrollgruppen, och lycka för troende förklarades bäst av variablerna: känsla av mening, personlig styrka och optimism.

Handlingsutrymme är en möjlighet för en arbetare att själv styra sina beslut, inom verksamhetens givna ramar. Handlingsutrymme kan delas in i två delar, objektivt och subjektivt handlingsutrymme. Det objektiva handlingsutrymmet är det handlingsutrymme som tilldelats av verksamheten, och finns inom dess riktlinjer och ramar, medan subjektivt handlingsutrymme är det som den anställde tror sig ha. Forskningen kring handlingsutrymme har i dagsläget vissa kunskapsluckor, och vår studie syftar till att få klarhet i vilka faktorer som ökar och begränsar handlingsutrymmet en anställd har vid sin arbetsplats.För att besvara vår problemformulering har vi genomfört fem intervjuer med anställda inom den sociala sektorn. Vår teoretiska del bygger till stor del på fakta från böcker samt forskares studier och undersökningar.

Lucida drömmar (LD) innebär att drömmaren inser, under drömmens gång, att omgivningen och händelserna runtomkring är en dröm och inger förmågan att kunna påverka och reflektera över händelserna i drömmen. I lucid dreaming treatment (LDT) får drömmaren lära sig att förändra mardrömmars händelseförlopp. Dock blir inte alla lucida och många tror att det är själva känslan av kontroll som ger en effekt. Studien kommer utforska om kontroll utgör en nyckelkomponent i LDT genom att undersöka sambandet mellan LD och locus of control (LoC), depression och subjektivt välbefinnande där LD verkar som en medierande variabel mellan å ena sidan LoC och å andra sidan depression samt subjektivt välbefinnande. Deltagarna (n = 54) i undersökningen har fyllt i formulär gällande frekvens av drömmar och LD samt formulären Rotter?s 29 item internal-external scale, Center for epidemiologic studies depression scale, International positive and negative affect schedule short form, Satisfaction with life scale och Pittsburgh sleep quality index.